Att vara tyst, jag skäms nästan och Esbjörn

Måndag... det är sista oktober och det måste vara något med mig. Antagligen så blir mitt instängda liv något som hamnar mig emellan. Jag märker att jag inte får ut något av att stänga in, men nu när kylan närmar sig ute så isolerar jag mig. Men det känns som om jag fördummas och segar till. Jag tror blygheten är del av mig. Kan berätta att Sofie var här idag och FFFFFUUUUUUU!! Jag får inte men damn... just plain damn girl...